Gymnasial lärlingsutbildning

Gymnasial lärlingsutbildning är ett alternativ inom yrkesprogrammen där eleven genomför minst hälften av utbildningen på en eller flera arbetsplatser. Utbildningen leder till samma yrkesexamen som ett skolförlagt yrkesprogram och är ett alternativ för alla yrkesprogram.

Från och med hösten 2011 är lärlingsutbildning ett valbart alternativ inom gymnasieskolans yrkesprogram. Lärlingsutbildning har samma behörighetsregler och examensmål som motsvarande skolförlagt program. Men minst halva studietiden ska eleven vara ute på en eller flera arbetsplatser. Lärlingsutbildningen använder sig av samma ämnesplaner som skolförlagd yrkesutbildning och kan börja första, andra eller tredje läsåret.

Det är skolan som ansvarar för att anskaffa platser för det arbetsplatsförlagda
lärandet och för att platserna uppfyller de krav som finns på utbildningen.
Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser
och hur fördelningen över läsåren ska vara. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen.

Yrkesexamen

En yrkesutbildning i den nya gymnasieskolan omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng.
För att få en yrkesexamen ska eleven ha minst 2 250 godkända gymnasiepoäng.
De ska innefatta:
• svenska 1 eller svenska som andraspråk 1, engelska 5, och matematik 1a
• gymnasiearbete
• kurser som omfattar minst 400 gymnasiepoäng inom de programgemensamma
ämnena.

Högskolebehörighet

Alla elever på yrkesprogram har möjlighet att skaffa sig grundläggande högskolebehörighet.
Det kan de göra på olika sätt beroende på vilket program de går. På vissa program kan eleverna välja kurser inom ramen för det individuella valet och på andra program i de programgemensamma ämnena eller i programfördjupningen. Ibland måste eleverna också läsa ett utökat program om de vill ha grundläggande högskolebehörighet. Inom vissa av yrkesprogrammen kan eleverna få grundläggande högskolebehörighet utan att läsa ett utökat program. Det gäller för de program där svenska eller svenska som andraspråk 2 eller engelska 6 ingår i de programgemensamma ämnena eller i programfördjupningen därför att dessa kurser utgör en del av programmets karaktär.
Av pdf-filen till höger kan du läsa vad som gäller för de 12 yrkesprogrammen.

Utbildningskontrakt

Sedan den 1 juli 2011 ska det finnas ett utbildningskonstrakt för varje elev och arbetsplats inom den gymnasiala lärlingsutbildningen. Det är huvudmannen som ansvarar för att utbildningskontraktet upprättas.

Gymnasiearbete

För att få en gymnasieexamen måste eleven ha genomfört ett godkänt gymnasiearbete.
Gymnasiearbetet finns beskrivet i respektive programs examensmål. På
yrkesprogrammen är detta ett kvitto på att eleven är förberedd för ett yrkesområde.
Därför är det naturligt att eleven gör gymnasiearbetet i slutet av utbildningen.
På yrkesprogrammen ska eleverna visa att de kan utföra vanligt förekommande
arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Branscher och organisationer ska så långt
det är möjligt vara med och ta fram uppgifter för gymnasiearbetet. Gymnasiearbetet
ska inte ha karaktären av ett heltäckande examensprov. Hela utbildningens
innehåll spelar roll för elevens gymnasieexamen.

Sidan uppdaterades: 2011-10-12 av: Gunilla Abrahamsson

Tipsa en vän:

Relaterad info